Törnrosa

Jag saknar. Sörjer.

Jag vet inte. Jag borde vara på fötter på något sätt. Jag avskyr inte mig själv längre. Känner inte det där brinnande hatet och föraktet, men.. jag saknar en geist. Jag brinner inte. Känner mig stukad, bränd och oh, så lågmäld.

Jag saknar att känna mig vild. Lustfylld. Hungrig. Ivrig. Jag saknar att ha självförtroendet intakt och friden som en sporre i bröstet. Jag saknar någon som gång efter annan lyfter mig över min egen förmåga. Jag är trött på att vara själv i det här. Jag vill inget för egen del. Allra minst lyfta det här berget om och om igen.

Men jag ska ha tålamod. Vänta in en ny våg. Försöka förbereda mig så gott jag kan tills vidare. Försöka bli starkare, försöka väcka hungern inom mig. Jag vill vakna.